Kagerland ger punken evigt liv

Publicerad i Folkbladet (2017)

Efter Peter Kagerlands debut med boken Ny våg : svensk punk / new wave /synth 1977–1982, släpper Norrköpingsbon nu uppföljaren Punklyrik – svenska punktexter 1977–1982. Läsaren får ta del av svenska punkbands låttexter och historien bakom desamma.

– Jag ser ett stort värde i att dokumentera viktiga saker, eftersom de annars riskerar att falla i glömska och försvinna ur historien, säger Peter Kagerland.

Grövelsjön 2013. Peter Kagerland har åkt på semester till Dalarna med frun Marie, deras dotter Yamina och några bekanta. Efter några dagar av gemensamma dagsutflykter väljer Peter att just den här dagen stanna hemma i timmerstugan, ensam. Anledningen: han har äntligen beslutat sig för att göra verklighet av den bokidé som han har funderat kring den senaste tiden.

– Efter att jag hade gett ut boken Ny Våg under 2011 infann sig ett slags tomrum. Under arbetet med förra boken hade jag alltid haft något att göra om kvällarna efter jobbet - alltid något telefonsamtal att ringa, alltid någon text att fila på. Så småningom fick jag idén om att dokumentera svenska punktexter mellan åren 1977 och 1982. Det som skiljde punken mot övriga musiken under de åren, förutom tempot, var just texterna, säger han.

22 olika ämnen
Kollegieblocket på köksbordet framför Peter fylls snabbt med stödord i blyerts. Medan han ser renar som stillsamt strövar förbi på vägen nedanför timmerstugan, börjar skalet till en ny bok ta form.

– Det var där i Dalarna som jag äntligen tog initiativet till att få ner mina tankar på pränt. Bokens upplägg klarnade ganska snabbt. Den skulle delas in i kapitel utifrån olika ämnen som punkarna ofta sjöng om. Varje kapitel skulle innehålla några exempel på låttexter och historien bakom dem, berättar Peter.

Till slut stod det klart att boken skulle bestå av 22 kapitel och heta Punklyrik. Nu började arbetet med att intervjua textförfattarna och/eller övriga bandmedlemmar. Det arbetet underlättades betydligt av att Peter tidigare hade skrivit Ny våg.

– Jag hade sparat alla kontaktuppgifter till de bandmedlemmar som jag intervjuade till förra boken. Därmed var det betydligt enklare att snabbt få tag i rätt folk den här gången, säger han.

160 låttexter
Boken innehåller totalt 160 låttexter, vilket innebär att ungefär lika många intervjuer har genomförts. I många fall har Peter fått fråga textförfattarna efter texterna då sången har varit otydlig och drunknat i distade gitarrer. Mångfald har varit ett av ledorden när Peter har valt ut låttexterna.

– Det är viktigt att understryka att det inte är de 160 bästa texterna som har publicerats;  särskilt eftersom jag anser att man inte kan tävla i musik. Mina personliga favorittexter har förstås fått vara med, men jag har även sett till att det finns en mix mellan exempelvis små- och storstadsband, mer och mindre kända band, kvinnliga och manliga textförfattare med mera.

Unga textförfattare
Signifikativt för många av låttexterna är att de skrevs av personer som var mellan 15 och 20 år gamla. Vissa hade aldrig skrivit texter tidigare och spännvidden på den litterära nivån i texterna är därför mycket stor. Många texter kom till spontant, inte sällan timmarna innan det var dags för spelning på någon fritidsgård. Vanliga teman för texterna var exempelvis kungahuset, fejden med raggarna, droger, arbetslöshet och rädslan att bli en Svensson.

– Det som texterna beskriver är vad som rörde sig i svenska ungdomars huvuden under perioden 1977–1982. Det är nog inte många av dem som kunde föreställa sig att de spontana textraderna skulle publiceras i en bok nästan 40 år senare, säger Peter och ler.

1000 punks
Så, hur kunde texterna låta då? En av texterna som finns med i Punklyrik är 1000 punks med bandet Grisen Skriker, från kapitlet Vi ska visa dom vilka vi är. Första versen och refrängen går så här:

”Då kapitalismen växte sig stark
Då nazisterna började vinna mark
Då det fanns en snut i varje knut
Då du inte längre stod ut

Det var då vi kom
det var då vi kom
det var då vi kom
ett tusen punks
ett tusen punks
ett tusen punks
ett tusen punks!...”

Peter Kagerland om låttexten:

– Den här tiden kändes verkligen så som Grisen Skriker beskriver i texten. Punken fick ett så himla stort genomslag när den kom till Sverige. Eftersom många texter ansågs extrema kände vi oss punkare lite udda. För mig kändes det redan då som att jag var med om något väldigt speciellt. Den känslan tror jag att många bandmedlemmar kan identifiera sig i och många är nog stolta över att ha varit aktiva under den här tiden.

Som en tunnelbanestation
Själv bodde Peter i Linköping och gick i högstadiet när punken kom till Sverige. Han har än idag kristallklara minnen från när han hörde Ramones på radion för första gången. Det var Kjell Alinge som i sitt radioprogram Asfaltelegrafen presenterade Ramones skiva, Ramones, på ett lite speciellt sätt.

– Jag minns att han liknade skivan vid att stå på en tunnelbanestation i New York. Han menade att låtarna var så korta att de var som tåg som kom in och drog förbi. Därefter några sekunders tystnad och så nästa tåg/låt. Jag minns att jag föll stenhårt för Ramones direkt. Något halvår senare började jag även lyssna på Sex Pistols och så småningom också de nystartade svenska punkbanden, berättar Peter.

Spelade själv punk
Med tiden skulle även Peter bilda ett punkband. Bandnamnet var RAS och stod för Rock Against Solon, inspirerat av den brittiska rörelsen Rock Against Racism (RAR) som startades 1976.

– Vi kunde inte spela solon, därav namnet. I och med att vi startade band och började hänga på fritidsgårdarna öppnade sig en helt ny värld där vi träffade nya kompisar hela tiden. Ofta fanns det inte ens någon scen, utan man bara riggade upp instrumenten i något hörn och körde igång, berättar Peter.

Kravlöst och kreativt
Peter menar att en av styrkorna med punken var det opretentiösa. Eftersom det inte fanns några krav på hur musiken skulle låta, tordes många starta band tillsammans. Vissa band kunde bildas och repa två gånger innan de gjorde sin första livespelning, där de skruvade upp volymen till max och vrålade allt från att de hatar snutar till att Lill-Babs är världens tråkigaste kvinna. I avsaknad av krav och prestationsångest fick kreativiteten fritt spelrum.

– Många musiker som nu är kända började sin bana med att spela punk. Vi har punken att tacka för att det har kommit mycket bra annan musik på senare år, säger han.

Historien bakom texterna
I boken Punklyrik finns inte enbart 160 publicerade låttexter. Läsaren får även höra historien bakom texterna; varför de skrevs och hur omgivningen reagerade på dem. De tusen första sålda böckerna innehåller även en CD-skiva med 22 låtar – en från varje kapitel med respektive text publicerad i boken. Vissa har beskrivit Peters bok som en historielektion om vårt samhälle och ett viktigt dokument över hur det var att vara ung i slutet av 70-talet. Peter själv anser att boken är ett av hans sätt att ge tillbaka något till de band och den musik som har satt ett djupt avtryck i hans hjärta.

– Punken har varit oerhört viktig för mig och många andra. Det är svårt att föreställa sig vem jag hade varit om jag inte hade haft punken. Jag fattar väldigt sällan tycke för sådant som är mainstream, det kanske är därför jag håller på GAIS?, frågar sig Peter med glimten i ögat.

Knugen skuk
Mainstream är nog det ord som ligger så långt bort från punk man kan komma. Det är låten Knugen skuk med bandet Kriminella Gitarrer ett lysande exempel på. I kapitlet Vårt kungahus är bara skit, publiceras låttexten vars första vers och refräng ser ut så här:

”Skulle gå och handla
råka se en tidning
senaste nytt från slottet
Silvia är med barn
Silvia är med barn

Då kom jag att tänka på knugens kuk
ja knugens kuk, knugens kuk
alla vill se knugens kuk
veta hur den är, knugens kuk
alla vill se knugens kuk
veta hur den är, knugens kuk
alla vill se knugens kuk…”

Övriga kommentarer överflödiga.

Driver fler punkprojekt
Närmast väntar fortsatt arbete med skivbolaget Slyngel Rekords och hemsidan Punk Östergötland (punkostergotland.se) som Peter driver tillsammans med vänner som bor i Motala och Linköping. Om det blir en ny semester till Grövelsjön eller dylikt, kan det möjligen vara början på ännu en bok?

– Haha, vi får se. Jag har en idé som jag funderar på att presentera för förlaget framöver. Men först hoppas jag på Punklyriks genomslagskraft så att punken och dess låttexter lever vidare genom läsarna, säger Peter.

Ett sådant gediget verk som Punklyrik kommer med all säkerhet få tusentals människor att köpa boken. Om inte annat åtminstone 1000 punks.